För ett tag sen skrev jag ju om min förvirrade vän Axel och nu tänker jag göra det igen. Häromdagen satt jag, Axel och Andrea och pluggade på skolan. Eller "plugagde", vi satt mer och läste alla roligheter på tjuvlyssnat.se, bland annat den här:

Vi skrattade lite åt den och sen läste jag och Andrea vidare men Axel säger lite förvirrat efter ett tag
-Fast egentligen... Vilken dum funktion att ha i ett tangentbord! Vad onödigt.

Men ja, jag ska inte säga nåt, Axel är inte den enda som är förvirrad nuförtiden, häromdagen gjorde jag faktiskt något riktigt klantigt. Till saken hör att jag var oerhört trött när det inträffade; eftersom jag vanligtvis somnar vid 3 och sover till 12 ungefär så blir det ju uppenbarligen problem när man helt plötsligt har en lektion vid 8.30 och därför måste gå upp vid 7. Jag vet inte hur det är med er, men när jag känner stressen att jag MÅSTE sova så går det helt enkelt inte och följaktligen sov jag den natten 0 timmar. Hursomhelst, när jag kommer till skolan öppnar jag dörren till den sal där jag är säker på att vi ska vara och ser att alla redan har satt sej ner. Jaha, tänker jag, men så sen var jag väl ändå inte. Jag ställer mej högst upp och spanar ut över den relativt fulla aulan för att hitta gänget men ser ingen. Jag reflekterar inte över att jag inte känner igen någon annan i salen heller men lägger dock märe till att många tittar på mej. Jaja, tänker jag, jag går väl och sätter mej på mittenraden då. Sagt och gjort, jag slår mej ner, vänder blicken framåt och ser att projektorn inte visar "Critical reading and writing" utan "Kalkylanalys". Eh, okej, BYE!

Så det kan gå va.

Här skulle jag alltså skriva att sms till någon och berätta att jag äntligen har fått ett beslut från CSN. När jag bläddrar i ordlistan kommer inte csn upp som förslag, utan istället tycker t9 att "bröstvårtorna" kan vara ett bra alternativ.

I julas när vi var på väg upp till Kläppen kom vi att tänka på en rolig t9-incident som inträffade när vi gick i ettan eller tvåan på gymnasiet. Mirjam dejtade en kille som bodde i nån annan stad och de höll på att sms:a om huruvida hon skulle sova över hos honom efter den stundande dejten. Han skickade ett sms som löd ungefär "det vore trevligt men upp vik dej" varpå hon blev asarg på den här stackars killen. Hon visade oss andra sms:et och sa "Vad uppvik dej? Vad fan menar han med det? Tror han att jag är nån jävla slampa som ska hålla på och vika upp mej bara för att han säger det? Vilken jävla idiot!"
Efter lite funderande kom vi ju fram till att han måste ha skrivit fel och i själva verket menade "det vore trevligt men upp till dej".

En annan sak som är spannande med t9 är att harmlösa svärord som "jävla" inte finns, däremot finns "negerhora" i många telefoner.
Hästkista är ett annat ord som man inte använder så värst ofta men som ändå ofta finns i t9-ordlistor.

Det här inlägget är tillägnat min vän Alexandra som är världens mest förvirrade människa. Det har hon alltid varit men i onsdags slog hon alla rekord.

Vi skulle gå till kåren, förfesten skulle vara hos Andrea som bor på öster och det var snöstorm ute. Jag ringer Axelandra och kollar när hon vill gå:
-Jag har precis duschat, så nu tänkte jag slänga på mig kläderna och sen kan vi dra! Men jag funderar på om vi ska ta taxi, Malin känner ju dem så hon kan åka var som helst för 50 spänn! säger Axel.
-Ja, det låter ju lockande, svarar jag då för det gjorde det ju.
-Jag ringer Malin och kollar sen ringer jag dej!

Ja, och här går jag och väntar och väntar och till slut tänker jag att "nähä, nu drar jag" eftersom jag Axel alltid är sen till allt. Så jag hoppar på bussen och åker till Andrea. När jag har varit där ett tag ringer Axel:
- Hallå, hur går det för dig?
- Ja, jag är hos Andrea nu för det tog ju sån tid för dej!
- Va? Men du skulle ju höra av dej när du var klar!? Jag har ju gått här och väntat jättelänge nu!
- Nej, DU skulle ju höra av dej när du hade pratat med Malin!
- Ja, vad sa Malin?
- Nej, DU skulle ju prata med Malin!
- Jaha, men vafan! Jag får hoppa på bussen nu då.

Sen kommer jag på att jag inte hade några produkter till mitt hår så jag ringer upp Axel igen:
- Kan du ta med Dust it? (Dust it är världens bästa volymprodukt)
- Nej, mitt är nästan slut. Men jag kan ringa malin och be henne att ta med sej sitt Dust it.
- Okej, tack!

- Jag lovar att hon ringer upp snart och frågar vad Malin sa, säger jag till de andra när vi lagt på.

Efter ett tag kommer Axel insnubblandes i lägenheten och börjar härja om att hon har en bad hair day.
- Ja, men det är mer synd om mej, jag har ju platt hår! säger jag.
- Ja, vad sa Malin?

Haha:)

-Men ska vi ha glöggen nu eller?
-Mmm.
-Hämtar nån glöggen då eller?
-Mmm.
-Nähä, då får väl JAG hämta glöggen. JAG som har bakat brödet, kärnat smöret och plockat frukten!

---

- Alltså, han var skyldig mej 500 spänn och så slutar det med att JAG betalar honom 300!

---

-Och sen om BingoLotto-hästen, Britt-Marie, vinner så vinner du hundra tusen miljoner.
-Har de en häst som heter Britt-Marie!?
-Nej, alltså, hon som ringer in heter Britt-Marie!

Jag vann 100 kronor på BingoLottos uppesittarkväll:)

Fantastiskt.

Konversation mellan Kristyna och Alexander häromdagen:
-Kristyna, you really have the christmas spirit!
-Oh my god Alex, why do you always have to talk about menstruation?
-What? I didn't say anything about menstruation!
-Yes! You said I have the christmas period!!!

I onsdags hade jag mina två enda och sista sluttentor, i Micro- och Macroekonomi. Båda var knepiga men jag hoppas att det gick bra ändå, och gjorde det inte det finns det inte så mycket att göra åt det. Detta firade jag och vänner med att gå till The Lion på kvällen och dricka öl och äta kycklingvingar. Dock blev det ingen sen kväll för alla var ju inte lika lyckligt lottade som jag och var därför tvungna att plugga dagen därpå så jag köpte med mej lite chips och godis och tänkte kolla på film eller webb-tv, vilket jag också gjorde när jag väl kom hem efter promenad från Lennoxvill City till Bishop's som i vanliga fall tar 15 minuter men tog en och en halv timme istället bara för att vi var tvugna att ha ett vilt snöbollskrig på hemvägen.
Igår sov jag till klockan ett och gjorde sedan inget vettigt ända fram till kvällen då vi gick till Lion igen för en sista steak night.


Idag vaknade jag ganska tidigt (halv elva) och bestämde mej för att jag och Olle skulle gå och försöka sälja tillbaka våra böcker till bokhandeln. Man får göra detta om lärarna ska använda samma bok även nästa termin och jag hade kallt räknat med att sälja tillbaka de två böcker jag köpte (Micro och Macro).

-This one will not be used again but the publisher pays 15 dollars for it. This one you get nothing for.

Detta är vad jag får höra och jag undrar såklart vad fan i helvete som menas med detta? Två stycken inbundna läroböcker i utmärkt skick som jag betalat sammanlagt 200 dollar är nu värda 15 dollar. Alltså jag förstår inte, microekonomi är microekonomi och macroekenomi är macroekonomi. Varför hålla på och ändra böcker? Värdelöst (i dubbel bemärkelse).
Såhär med facit i hand så hade jag nog hellre slängt böckerna åt helsike än att bli erbjuden 15 dollar. Det är ju ett hån. Oh well.

Idag vet jag inte om jag har så mycket mer planer. Alla andra pluggar fortfarande så jag har börjat spela Farmville. Tänkte kanske hjälp Olle att slå in julklappar till julfesten som han och hans frimurarsällskap anordnar på lördag.

Det är alltid lite sorgligt såhär i slutet på resor, när man börjar tänka att "jaha, det här är sista gången jag gör det här och det här" men det ska ändå bli trevligt att komma hem. Innan dess har vi ju dessutom en skidresa att se fram emot. Kollade nyss in snörapporten och det ser bra ut. Häromdagen hade de endast 6 backar öppna men tack vare all snö som kommit de senaste dagarna är nu 34 backar öppna.

Nähä, det är om man ska börja packa lite smått?

Nu har vi snö här:) Inte så mycket dock men fint är det!
Igår var vi på julkonsert i kapellet här, skulle ju egentligen gått i lördags men då festade vi istället så det blev ändrat. Det var väldigt stämningsfullt och kören var superduktig. gudstjänsten var som de man ser på film, när prästen säger vissa saker svarar alla i kör, exempel:
Präst: bla bla bla bla. The words of the lord.
Alla: THANKS BE TO GOD!
eller:
Präst: The lord be with you.
Alla: AND ALSO WITH YOU!

Sitter nu i biblioteket och tänkte sätta igång med min mikroekonomi, alla hänger i biblioteket nu så det är ett jävla tjatter, trots att någon har satt upp en lapp utanför dörren med budskapet "NO LOUD A-HOLES!".
Hörde nyss en ganska värdelös konversation mellan en tjej och en kille:
Kille: -All the things that are bad with me I got from my mom.
Tjej: -Uhm... Can I say something that is not so nice and which I totally don't mean? I just want to say it.
Kille: -Ok...
Tjej: -You must have gotten a lot from you mom! No, I'm sorry I really didn't mean it, it just popped up in my head and I really wanted to say it. I'm so sorry!

Varför säga en sån sak om man inte kan säga det som en man? Lame.

Idag är en speciell dag, ikväll ska nämligen den olympiska facklan passera här utanför vår lilla skola! Och efter det så är det konsert med julsånger i skolans lilla kapell som vi har tänkt gå på. Olle den stackaren har fullt upp med en ceremoni i sitt frimurarsällskap hela dagen så han kommer nog dessvärre missa hela spektaklet.

Det här är min favoritjulsång i år så den hoppas jag kommer framföras. Om inte får jag kanske ta saken i egna händer.



Andra favoriter:)


Nähä, nu är det hög tid för mej att sätta igång med min makroekonomi.
Puss.

Sitter i biblioteket och "pluggar". Ute skiner solen från en klarblå himmel. Jag ska bo i biblioteket till tisdag kväll, sen är det bara att be en stilla bön.
Igår var jag och Olle inne i Sherbrooke för att handla det vi behöver till vår skidresa, så nu har vi termobyxor, rejäla vantar, fotvärmare och skidglasögon. Det är ju lätt att bli lite överexalterad när man ser all förträfflig skidutrustning och man känner att man vill köpa allt men jag tog mej själv i kragen och påminde mej själv om att jag inte är en proffsåkare som behöver glasögon för 300 dollar (vem behöver det egentligen, var är skillnaden mellan ett par för 300 och ett par för 34,90?). Vi kom relativt billigt undan och nu är vi redo för Vermont!

Beträffande julstämning så existerar den ännu ej, det sitter lite pynt här och där, men nej... Nu har jag tagit saken i egna händer och iallafall målat naglarna röda. Jag inväntar ännu resultat, alltså att den där mysiga stämningen ska komma krypande.

Här i Kanada börjar det närma sej slutet. Jag känner idag faktiskt ett lugn som jag inte har känt på mycket länge, och det beror på att jag har gjort klart min hemtenta i statistiken som har legat och gnagt i bakhuvet de senaste veckorna utan att jag har hunnit ta tag i den. Men nu så. Ett stort exceldokument har jag arbetat mej igenom, tilläggas bör att jag är efterbliven när det gäller excel  så bara att använda programmet är en utmaning. Jag har kommenterat, tolkat och förklarat en stor regressionsmodell och dess prediktion för att slutligen utveckla en egen modell för att se om den kunde förutse framtiden mer korrekt än den första. Det kunde den alltså inte, men det skiter jag i. Uppgiften var att göra den och det har jag gjort. Jag har även insett att excel är ett mycket användbart program (om man vet hur det används, annars är det totalt värdelöst). Man behöver inte alls sitta och räkna ut en lång lista med värden i flera timmar (ehm, inte för att jag har gjort det då, men...), man kan bara skriva in sin formel och så är det klart!

Oh well, det är ju inte riktigt klart här än. Imorgon har vi de sista lektionerna, jag har två presentationer och ett litet prov. Sen blir det en veckas plugg till de två enda sluttentorna jag har (micro och macro).

Idag har det snöat lite här, snön är tydligen senare här i år än vad den brukar vara. Var inne och kollade snörapporten för skidorten dit jag, Olle och två andra människor ska åka efter tentorna och snö finns det!
Kolla in den här pistkartan, inte så dåligt va?

Enligt uppgift ska detta vara världens tredje bästa ski resort.

"Wohoo, first Canadian snow!!!" hade någon som status på facebook imorse.
Wohooo, tänker jag, hoppar ur sängen och rycker undan gardinen. Ingen snö där inte, konstaterar jag och känner mej som Sune och Håkan i Sunes Jul när det har snöat och de ska ut och åka skidor, pappa Rudolf ska bara valla skidorna i några timmar först. När de äntligen är redo och rycker upp ytterdörrn så marken grönare än någonsin och kråkorna kraxar.

VAR ÄR SNÖN?

I fredags morse begav oss jag och Olle, Kristyna och Vicky oss iväg mot amerikas förenta stater för att besöka Boston. Vi susade ut ur Quebec och Kanada, kom igenom gränskontrollen ganska smidigt och fortsatte sedan ner igenom Vermont och New Hampshire för att efter ca 4 timmar anlända i Massachussets. Vi hittade till Motelet utan några missöden och kunde konstatera att det var ett helt okej ställe, speciellt med tanke på att vi betalade 22 dollar per person. Vi slängde i stort sett bara in packningen och sedan hoppade vi på tunnelbannan och åkte till andra sidan Boston för att ta en titt på Harvard. Tyvärr hade det hunnit bli mörkt men det var ända trevligt men mer utspritt än vad vi hade förväntat oss.




Sen började magen kurra lite och vi tog tunnelbanan till Downtown och letade efter en bra restaurang. Vi hittade en schysst och jag vet inte om vi någonsin har sett så mycket mat i hela våra liv. Till förrätt beställde jag, Olle och Kristyna in nachos att dela på, Olle beställde även en sallad och Vicky beställde lökringar. Jag kan ju säga så mycket som att om vi hade ätit upp allt hade vi inte kunnat få i oss huvudrätten som var stek. Det var supergott men vi kunde inte äte upp allt, inte ens Olle som har aptit som en häst. Jag hade lämnat mitt pass på motelet så jag fick inte beställa något alkoholhaltigt (ett svenskt körkort är tydligen inte en giltig legitimation) så vi rullade ut för att titta lite mer på Boston. Boston är en riktig superstad, gamla fina byggnader överallt och en lugn och trevlig atmosfär, inte alls som New York där alla springer hela tiden . Jag vill genast flytta dit.


Vi hittade en bro med bra utsikt över skylinen och tog lite bilder, sen åkte vi hem och sov eftersom alla var sega efter resan och all mat.


På lördagen var vi uppe med tuppen eftersom vi inte hade så mycket tid . Vi började med att besöka samma bro som på kvällen för att få lite bilder idagsljus och sen letade vi upp ett frukostställe. Det märktes att Boston var en liten bit efter när det gäller hösten, vi kunde sitta ute och äta vilket ju inte är så dåligt för att vara sent i November.
Sen vandrade vi mest runt och insöp atmosfären i några timmar, försökte hitta Boston Tea Party-museumet men det var stängt så vi slapp.


Vi hade bestämt att vi skulle hinna med ett besaök i Salem också innan det blev mörkt så det var bara att lämna denna underbara stad och åka vidare. Salem är berömt för häxrättegångarna som pågick på 1600-talet. Vi besökte ett museum och nån gammal kyrkogård. Tyvärr försökte varje litet ställe i hela stan tjäna pengar på dessa häxor så det kändes mest som en turistfälla. Framåt 7-tiden vände vi bilen hemåt och var framme på vårt lilla universitet vid midnatt ungefär.
En mycket trevlig resa och jag rekommenderar alla att åka till Boston.


Se alla bilder här

Okej, nu höll jag på att skriva nåt riktigt korkat. Nämligen "Vad grymt det skulle vara om Halloween inföll fredagen den 13:e. Hoppas det händer snart!". Eh?

Anyways. Nu är det helg men det gör detsamma, det blir ändå bara plugg. Presentation i Marketing på måndag och tenta i makroekonomi på onsdag. Tänkte även försöka hinna städa lite här idag. Sanitär olägenhet är en underdrift om man säger så. Lite tvätt blir det nog också, mina skönaste jeans har en stor grån fläck på benet sen jag råkade lägga det på en öppen överstrykningspenna.

Hoppas ni har en roligare helg framför er.

Innan idag kollade jag på "Efter tio" på webbteven, det handlade om bloggar. Calle Schulman var inbjuden för att prata om hur elaka folk är på internet. De visade upp ett videoinlägg från hans blogg där han pratar om att han vägrar be om ursäkt till Marcus Birro för att ha kallat honom idiot och talanglös människa.
Efter klippet har visats säger Calle:
- Ja, jag tycker inte det där är så farligt.
- Men du kallar ju honom idiot? påpkar Malou von Siwers.
- Ja, men det har jag väl ALL rätt att göra.
- Och du tycker det är okej att kalla honom talanglös?
- Ja, för det ÄR han ju.

Calle är iskall, han rör inte en min medans han sitter och häver ur sej detta. Jättekul.